Artikel: Tio myter om fasta

Här följer nu en i dagens läge relativt känd artikel som min gode vän Henrik Viberg Forsgren (HvF) har översatt ifrån Martin Berkhan som först skrev artikeln till sin sida Leangains.com

Henrik har gjort ett riktigt bra jobb med att översätta den här artikeln så tycker gott att ni kan lämna en kommentar här under och tacka Henrik för det jobb han lagt ner.

Nu till Hvfs översättning av "Top Ten Fasting Myths Debunked (Major Update Nov 4th)" författad av Martin Berkhan.

Översättningen är gjord på allting förutom den första lilla delen med Martin´s tankar om titeln.

TIO MYTER OM FASTA AVFÄRDADE.

Alla som får sin kunskap rörande kosthållning genom de vanligaste medierna hamnar i en situation där det fastnar i dagens vedertagna rekommendationer för vad som utgör en god kosthållning. Exempel på dessa medier är hälsotidningar, dietböcker och internetforum.

Då specifika rekommendationer för kosten varierar något beroende på vem du lyssnar på, så finns det ändå många gemensamma nämnare och "regler" som du blir tillsagd måste följas. Kalla det "broscience", inkompetens eller okunskap, sak samma. Vi har alla följt dessa regler någon gång, vallade som får, utan att veta bättre. Du litar att på de man lyssnar på vet vad de pratar om. Medan dessa myter om kosten löper amok inom bodybuilding och fitnessvärlden, och har därmed också blivit den vedertagna metoden.

Efter närmare granskning, saknar de flesta vetenskaplig förankring. De har växt fram via halvsanningar, felaktigt dragna slutsatser från dåligt genomförda studier eller så blir de fabricerade genom att man tar studierna ur sitt sammanhang och drar slutsatser från det.

Ibland visar det sig att det som påstås är exakt raka motsatsen till det som händer på den fysiologiska nivån. Många tror att alkohol är den makronutrient som orsakar mest fettinlagring av alla. Men om du tittar på hur ineffektivt kroppen konverterar etanol till fett så kommer du se att det är helt bakvänt. Jag pratade om det i "The Truth about alcohol, Fat Loss and Muscle Growth". Intressant är också att de negativa effekterna alkohol påstås att ha inte finns representerad inom den vetenskapliga litteraturen.

Du kommer hitta liknande exempel i denna artikel. Exempelvis, hävdas det att kortfristig fasta gör att din ämnesomsättning blir långsammare - men om du tittar på studierna så är sanningen det motsatta.

De myter jag avslöjar idag hålls vid liv genom:

1. Upprepning. Upprepa någonting tillräckligt ofta så blir det sanning. Om alla säger samma sak, då måste det vara sant och det finns inget behov att undersöka det själv. Det faktum att bodybuilders och fitnesskändisar fortsätter att framhäva dessa myter hjälper inte heller till. Olyckligtvis kan just bodybuilders och fitnesskändisar vara de sista du bör lyssna på om du vill få objektiva och korrekta åsikter om näringslära.
   
2. Kommersiella krafter. Kosttillskottsindustrin till exempel, tjänar enormt mycket på att människor tror att genom att äta ofta ger bättre ämnesomsättningen. Människor har inte tid att äta sex lagade mål mat om dagen och istället så vänder de sig till måltidsersättare, proteinshakes och proteinbars. Fling- och sädesindustrin tjänar på att predika om vikten av frukost för viktkontroll, hälsa och fettförlust. Det finns inga kommersiella incitament som säger till folk att de klarar sig alldeles utmärkt med tre mål om dagen.
   
3. Få personer har kunskapen eller intresset som behövs för att tolka vetenskaplig fakta och dra deras egna slutsatser. För att kunna göra detta skulle du behöva en akademisk bakgrund som innefattar kritisk undersökning av studier och studiemetoder som en del av inlärningsprocessen.
   
   Men, en akademisk bakgrund, eller en omfattande utbildning inom kost eller fysiologi, verkar inte ha något att göra med sanningsenlighet och objektivitet inom dietetiken enligt min erfarenhet.
   

Att personer som borde veta bättre fortsätter att upprepa samma myter är för mig förbryllande och konstigt.
Kanske har de tappat intresset att hålla sig uppdaterade med forskningen. Det är trots allt, stor skillnad på det vi vet idag jämfört med det vi visste för tjugo år sedan. Många är kanske är rädda att deras trovärdighet skulle ifrågasättas om de ändrade sina råd som de gett i åratal. Jag har funderat mycket gällande detta och försökt lista ut varför samma råd fortsätter att ges.
Notera att detta bara är mina egna spekulationer. Men de bygger på min erfarenhet. Nog sagt om detta och åter till ämnet.

10 MYTER OM FASTA AVFÄRDADE.

Kostrekommendationerna och råden som ges via mainstreammedia och de flesta forum vill få dig att tro att fasta är farligt att ge sig in på. Inte nog med att fasta förstör din ämnesomsättning, du kan förvänta dig hunger som om du vore utsvulten, fetökning, förlust av muskler, och allvarliga mentala nedsättningar. Eller så blir du tillsagd.

Det är kanske onödigt att säga, men personer som får Leangains och det periodisk fastakonceptet introducerat har många rädslor som kommer få dem att tänka till innan de omfamnar det. Rädslor grundade på åratal av indoktrinering av kosthållning baserad på bristande kunskaper och i vissa fall till och med lögner. Vi har alla varit där.

Jag har listat de 10 mest förekommande fasta och dietmyterna som finns och gör människor restriktiva till periodisk fasta. Jag har förklarar varför de är felaktiga och länkat till referenser och andra resurser för de som vill läsa mer detaljerade genomgångar på ämnet. Jag har också listat deras ursprung, eller vad jag tror är deras ursprung.

Jag har haft att göra med varje myt många gånger förut på denna sida men det vore bra att ha allting samlat på ett ställe. Även om du följt mig ett tag så kommer du hitta ny information här som jag inte har diskuterat tidigare, Det är en lång läsning men det kommer att vara värt mödan.

1. MYT: ÄT OFTA FÖR ATT ÖKA ÄMNESOMSÄTTNINGEN

SANNING

Varje gång du äter, ökar din ämnesomsättning något i några timmar. Det krävs paradoxalt nog energi för att bryta ner och ta upp energi. Detta är den termogena effekten av mat (TEF). Mängden energi som förbrukas beror proportionerligt på mängden kalorier och näringsämnen som intas i målet.

Låt oss anta att vi mäter TEF under en 24-timmarsdiet som består av 2700 kcal med 40% protein, 40% kolhydrater och 20% fet. Vi genomför tre olika försök där det enda vi ändrar är måltidsfrekvensen.

A) Tre mål: 900 kcal per måltid

B) Sex mål: 450 kcal per måltid

C) Nio mål: 300 kcal per måltid

Vad vi ser är olika mönster i förhållande till TEF. "A"-exemplet skulle ge en större och längre ihållande ökning av ämnesomsättningen som gradvis skulle avta tills det var dags för nästa mål; TEF skulle visa ett "topp och dal"-mönster. "C" skulle ge en väldigt svag men konstant ökning av ämnesomsättningen; ett jämnt mönster. "B" skulle hamna någonstans emellan.

I slutet av 24-timmarsperioden, eller hur lång tid det skulle ta uppta näringsämnena, skulle det dock inte vara någon skillnad i TEF. Den totalt förbrukade mängden energi genom TEF skulle vara identisk i varje scenario. Måltidsfrekvensen påverkar inte effekten på den totala TEF. Du kan inte "lura" kroppen att bränna mer eller mindre kalorier genom att manipulera måltidsfrekvensen.

För mer läsning: Jag gått igenom måltidsfrekvens i stor omfattning tidigare på denna sida.

Den mest omfattande genomgången av studier på varierande måltidsfrekvenser och TEF publicerades 1997. Den tittade på många olika studier som jämförde TEF under måltidsfrekvenser på mellan 1 till 17 mål per dag och kom fram till följande:

Studier som helkroppskalorimetri och dubbelt märkt vatten för att mäta total energiförbrukning på 24 timmar hittade ingen skillnad mellan småätande och frossande.

Sedan dess har inga studier motbevisat detta. För en summering av den citerade studien, läs denna forskningsgenomgång av Lyle McDonald.

Tidigare i år, publicerades en ny studie på ämnet. Som förväntat hittades inga skillnader på en lägre (3 mål och en högre (6 mål) måltidsfrekvens. Läs detta inlägg för en summering av studien. Denna studie fick en viss uppmärksamhet i massmedia (The New York Times) och det var trevligt att myten om måltidsfrekvens blev avfärdad.

URSPRUNG

När man ser hur avgörande och klar forskningen är på ämnet om måltidsfrekvens så kan man också börja undra varför vissa personer, ganska ofta dietister, som fortsätter att upprepa myten om att " elda på förbränningen" genom att äta små mål mer frekvent. Min bästa gissning är att det på något vis missförstått TEF. Trots allt så har de tekniskt rätt när de säger att du håller igång ämnesomsättningen genom att äta mer frekvent. De har bara missat den kritiska biten där det förklarades att TEF är proportionerlig till kalorierna konsumerade i varje mål.

En annan gissning är att de baserar sin tips på vissa epidemiologiska studier som hittade ett omvänt samband mellan hög måltidsfrekvens och kroppsvikt i befolkningen. Vad som menas med det är att forskarna kan undersöka mönster i kosten hos tusen olika individer och finna att de som äter mer frekvent tenderar till att väga mindre än de som äter mer sällan. Det är viktigt att poängtera att dessa studier är okontrollerade i förhållande till kaloriintag och är genomförda på "Average Joe" (exempelvis normala människor som inte räknar kalorier och bara äter spontant som de flesta gör).

Det finns ett talesätt "samband innebär inte orsakssamband" och det eftersöker ytterliggare förklaring då det förklarar många andra kostmyter och felaktigheter. Bara för att det finns ett samban mellan låg måltidsfrekvens och högre kroppsvikt så betyder inte det att låg måltidsfrekvens orsakar viktökning. Dessa studier visar med stor sannolikhet att personer som tenderar att äta mindre frekvent har:

Ojämna måltidsmönster; personlighetstypen som hoppar över frukost och istället äter en bulle i bilen på väg till jobbet, äter för lite underdagen och äter för mycket på kvällen. De tenderar att vara mindre berörda av hälsa och kosthållning än de som äter mer frekvent.

En annan möjlig förklaring till sammankopplingen mellan låg måltidsfrekvens och högre kroppsvikt är att hoppa över måltider ofta används som en strategi för att gå ner i vikt. Det är mer sannolikt att överviktiga personer bantar och äter färre mål.

Sambandet mellan lägre måltidsfrekvens och högre kroppsvikt i den allmänna befolkningen och vice versa beror på beteendemönster - inte ämnesomsättningen.

2. MYT: ÄT MINDRE MÅL OFTARE FÖR BÄTTRE KONTROLL AV HUNGERN.

SANNING

Om man tänker på vikten av att hitta det mest optimala måltidsmönstret för hunger och aptitkontroll så finns det väldigt sparsamt med studier på området. I den mest citerade studien testade man feta män med att ge de 33% av deras kaloribehov (förladdning) i antingen ett mål eller fem mål innan de var tillåtna att äta ad libitum fem timmar senare (vilket betyder, så mycket de ville).

A) Ett mål mat intogs. 5 timmar senare fick de äta precis hur mycket de ville av en buffé.

B) Samma upplägg som ovan, men denna gång var måltiden uppdelad i fem mindre mål som intogs varje timme fram till ad libitum-måltiden.

Resultaten visade att testpersonerna i grupp "A" åt 27% mer kalorier under ad libitum-måltiden. Samma upplägg användes av samma forskarteam på smala män och visade liknande resultat. Men om man undersöker resultaten närmare så ser man hur lite detta resultat verkar stämma överens med verkligheten. Innehållet i måltiden innan var 70 % kolhydrater, 15 % fett och 15 % protein; i form av pasta, glass och apelsinjuice. Situationen som skapades var högst konstgjord och onormal.

Senast genomförda studie med ett upplägg som stämmer bättre överens med en verklig situation visar det omvända resultatet. I denna studie visade det sig att tre måltider med högt proteininnehåll mättade bättre och hade bättre aptitkontroll när det jämfördes med sex måltider med högt proteininnehåll. Du kan läsa min summering av studien här: Three Meals Superior for Appetite Control.

Det finns inga tvivel att måltidsfrekvensen är högst individuell. Men de uttalanden som finns som säger att mindre måltider är överlägsna för hungern och aptitkontrollen är falska och baserad på studier som använder sig av metoder som inte är jämförbara med verkligheten och de måltidsmönstren. Aktuell forskning med normala måltidsmönster och normalt proteinintag vilket är närmare till vad man kan kalla en icke-idiotisk diet, föreslår överlägsen aptitkontroll när man äter färre och större mål.

URSPRUNG

Denna myt kan ha sitt ursprung i den bristande informationen från studier om måltidsfrekvenser och aptitkontroll. Det är också sannolikt att det är ett till fall av att missta samband för orsakssamband från studier och måltidsfrekvenser och högre kroppsvikt; om personer som äter oftare väger mindre, då måste det betyda att de kan kontrollera hungern bättre, etc.

3. MYT: ÄT MINDRE SMÅ MÅL FÖR ATT HÅLLA BLODSOCKERNIVÅERNA UNDER KONTROLL.

SANNING

Enligt mängder av diet och hälsoexperter, är det bäst att äta små måltider var och varannan stund för att hjälp till med att undvika hungerattacker, ge dig en jämn ström med energi genom hela dagen och hålla dig skärpt mentalt. I motsats till vad många personer verkar tro, blodsocker är extremt välreglerat och håller sig inom ett smalt spann hos hälsosamma människor. Det studsar inte okontrollerat upp och ner som en schimpans på amfetamin och den störtdyker inte utan mat i några timmar. Inte ens vid en hel dag utan mat. Inte en vecka för den sakens skull heller.

Folk verkar tro att de kommer att lida av svår hunger och mentala försämringar genom att inte äta var och varannan stund. Tänk dig in en sekund i de evolutionära konsekvenserna för överlevnad om detta skulle vara sant. Med tanke på att regelbundna perioder av fasta, hungersnöd till och med, var en naturlig del av vårt förflutna, tror du vi hade varit här idag om vi inte kunde fungera när vikten av att erhålla mat var som mest kritisk. Jag har sett hälsosamma unga män, bodybuilders likväl, klaga på letargi och mental dåsighet om de inte fick äta var och varannan timme, det är helt absurt. Men jag kommer ifrån ämnet...

Att underhålla blodsockret är högt prioriterat och vi har utvecklat effektiva vägar som kommer att göra så detta sker även under extrema villkor. Om du skulle fasta i 23 timmar sedan springa i 90 minuter på 70-75% av ditt VO2max, så skulle ditt blodsocker efter löpningen ligga på identisk nivå som om du hade genomfört det efter du ätit. Det skulle ta hela tre dagar eller 84 timmars fasta för att nå blodsockernivåer som är tillräckligt låga för att påverka din mentala status; och detta är temporärt, eftersom din hjärna anpassar sig till användningen av ketoner. Under 48 timmars fasta, eller sträng kalorirestriktion, så upprätthålls blodsockernivåerna inom det normala spannet och det finns inga spår att detta påverkar din kognitiva förmåga negativt.

För mer om blodsocker, läs min recension av Eat Stop Eat Expanded Edition, den har mer information på området. Kom också ihåg att de ovan nämnda studierna är alla genomförda under villkor som är mycket mer extreme än den typen av fasta jag, eller Brad Pilon rekommenderar.

Hur är det med blodsocker och hunger. Blodsocker är en av många kortfristiga sätt kroppen reglerar hunger och den föreställning som finns om att lågt blodsocker kan påverka hungern är korrekt. Låg betyder bara lägre nivåer. Detta är kopplat till flertalet omätbara variabler, så som din vanliga diet, energiintag och genetik. Viktigast kanske, så påverkas det av tidsmässigt överensstämmande måltidsmönster, som regleras av ghrelin och andra metaboliska hormoner. I huvudsak betyder detta att blodsockret följer det måltidsmönstret som du är van vid. Detta är relevant för de som är rädda för påverkan på blodsocker och hunger från regelbundna perioder med fasta, då det fungerar som förklaring till varför människor har lätt att anpassa sig till just regelbundna perioder med fasta utan negative effekter,

URSPRUNG

Jag är inte säker på hur det kom sig att folk trodde att om man hoppade över ett mål så skulle de bli "dummare". det finns viss korrelation mellan blodsocker och hunger, men det är ofta taget ur sitt sammanhang. Det finns inget syfte att äta regelbundet för att "bibehålla" blodsocker eftersom det bibehåller sig självt utan problem och anpassar sig till vilket måltidsmönster du väljer.

4. MYT: FASTA LURAR KROPPEN IN I "SVÄLTLÄGE"

SANNING

Effektiv anpassning till hungersnöd har varit viktigt för människans överlevnad i svåra tider genom vår evolution. Att sänka ämnesomsättningen under svält tillät oss att leva längre och därmed öka sannolikheten att vi skulle stöta på något att äta. Svält betyder bokstavligt talat svält. Det betyder inte att hoppa över ett mål eller att inte äta på 24 timmar. Eller inte att äta på tre dagar ens. Tron på att om man hoppar över måltider eller kortfristig fasta orsakar om "svältläge" är så enormt löjligt och absurt att det får mig att vilja hoppa ut genom fönstret.

Genom att titta på flertalet studier jag har läst, visar det sig att de tidigaste bevisen för sänkt ämnesomsättning i respons till fasta uppkom först efter 60 timmar (-8 % i viloförbränning. Andra studier visar att förbränningen inte påverkas förrän efter 72-96 timmar har passerat. (George Cahill har bidragit mycket inom detta område).

Något paradoxalt, så visar det sig att förbränningen faktiskt ökar av kortfristig fasta. För konkreta siffror på detta finns det studier som visat en ökning på 3.6% - 10% efter 36-48 timmar (Mansell PL, et al och Zaunar C, et al. Detta är rimligt utifrån ett evolutionärt perspektiv. Epinefrin och norepinefrin (adrenalin/noradrenalin) skärper sinnet och får oss att vilja röra på oss. Dessa är efterfrågade drag som uppmuntrade sökandet efter mat, för jägaren när den skulle döda sitt byte, vilket ökade chansen för överlevnad. Vid en viss tidpunkt, efter flera dagar utan mat, skulle denna fördel istället bli en nackdel för överlevnad och skulle förmodligen göra mer skada än nytta; I istället, anpassar sig kroppen till konservering av energi vilket skulle vara föredraget i den situationen. Därför ökar förbränningen i kortfristig fasta (i upp till 60 timmar).

Återigen, har jag valt extrema exempel för att visa hur absurd denna myt om "svältläge" är - speciellt när du tar i beaktning att det exakt motsatta är sant i de situationer termen används i.

URSPRUNG

Jag gissar på att något geni har läst att fasta eller svält får förbränningen att att sänkas och tolkade det som om att hoppa över måltider, eller att inte äta på en eller två dagar skulle orsaka "svältläge".

5. MYT: HÅLL EN JÄMN STRÖM AV AMINOSYROR GENOM ATT ÄTA PROTEIN VAR ANNAN, VAR TREDJE TIMME. KROPPEN KAN BARA ABSORBERA 30 GRAM PROTEIN VID VARJE MÅLTID.

SANNING

När du hör någonting riktigt galet så måste du fråga dig själv om det kan stämma utifrån ett evolutionärt perspektiv. Det är ett snabbt sätt att fastställa om något är hållbart eller om det är mer sannolikt att det är ytterligare nonsens. Denna myt är ett perfekt exempel på det senare. Tror du verkligen vi skulle funnits här idag om våra kroppar bara kunde använda sig av 30 gram protein per måltid?

Den enkla sanningen är att mer protein bara tar längre tid att smältas och användas. Får konkreta nummer, matsmältningen av en standard måltid är fortfarande inte färdig efter 5 timmar. Aminosyror släpps fortfarande ut i blodomloppet och absorberas i musklerna. Du är fortfarande "anabol". Detta är ett ganska standard "Average Joe"-mål: 600 kcal, 75 g kolhydrater, 37 g protein och 17 gram fett. Bäst av allt? Detta var efter att ha ätit en pizza, raffinerad mat som borde vara relativt snabbt upptaget.

Tänk på det en stund. Hur lång tid tror du en stor köttbit, med dubbelt så mycket protein än i det ovan nämnda exemplet, och en stör hög med grönsaker skulle behöva för att smältas. Säkerligen mer än 10 timmar. Måltidens sammansättning spelar en stor roll i hastigheten på upptaget, speciellt när det kommer till aminosyror. Vilken typ av protein, fiber, kolhydrater och tidigare mål mat påverkar hur länge du kommer ha aminosyror frisläppta och upptagna i vävnader efter måltider.

URSPRUNG

Jag tror att detta "30 gram protein"-skitsnacket började cirkulera efter en klassisk studie från 1997 av Boirie och kollegor. "Slow and fast dietary proteins differently modulate postprandial protein accretion" var den första studien att bestämma hastigheten på absorberingen av vassle och kaseinprotein och födde konceptet av snabba och långsamma proteiner. Efter det, blev vassle känt för att det dess förmåga att snabbt öka mängden aminosyror i blodet och kasein för dess förmåga att skapa en bibehållen mångd aminosyror. vassle var anaboliskt och kasein anti-kataboliskt.

Med tanke på att 30 gram protein från vassle absorberas inom 3-4 timmar, så gissar jag att vissa personer trodde att det betydde att 30 gram protein bara kan komma till användning vid en måltid. Eller att du behövde äta var 3-4 timme för att hålla dig "anabolisk". Tyvärr missade folk några få faktan som gjorde dessa fynd irrelevanta i verklighetstrogna scenarion. Först av allt, denna studie tittade på absorberingshastigheten av vassle i fastafasen. Enbart 30 gram vassleprotein, utan tidigare intagna mål, absorberas på bara 3-4 timmar. Med måltider ätna tidigare under dagen så skulle absorberingen vara mycket långsammare.

Värt att nämna är också att vassleprotein är det snabbaste av alla att tas upp av kroppen och det ligger på 10g/timme. Kasein är mycket långsammare; i Boire´s studie, absorberades kaseinet fortfarande när du avslutade experimentet 7 timmar senare. Det flesta proteiner som kommer från mat absorberas på en hastighet av 3-6 gram per timme. Lägg till andra makronutrienter och det kommer ta längre tid.

En av mina klienter som visar omfattande symptom på katabolism genom försämrad proteinabsorbering och dagliga perioder av 16 timmars fasta.

För mer att läsa:

"Is There a Limit to how Much Protein the Body can Use in a Single Meal?" av Alan Aragon.

What Are Good Sources of Protein? - Speed of Digestion Part 1

What Are Good Sources of Protein? - Speed of Digestion Part 2

6. MYT: FASTA ORSAKAR FÖRLUST AV MUSKLER.

SANNING

Denna myt håller sig kvar på grund av människors tro på att det är viktigt att hålla en jämn ström med aminosyror för att inte förlora muskler. Som jag förklarade tidigare så absorberas protein väldigt långsamt. Efter en måltid som har ett högt proteininnehåll, så sipprar det ut aminosyror ut i blodomloppet i flera timmar.

Inga studier har tittat på detta i ett sammanhang som är relevant för de allra flesta. Till exempel, genom att undersöka aminosyrornas utseende i blodet och i vävnaden och uttnyttjandet av aminosyror efter en måltid bestående av en stor köttbit, grönsaker som följs av lite keso med bär till efterrätt. Det blir minst 100 gram protein och ett typiskt mål för de som följer Leangainsmetoden. Vi lämnas alla åt att dra våra egna slutsatser baserade på vad vi vet; att en blygsam mängd kasein, intaget med vätska på tom mage frigör aminosyror i 7 timmar. Med detta i åtanke är det inte helt osannolikt antagande att 100 gram protein som en del av en blandad måltid på slutet av dagen fortfarande skulle frigöra aminosyror i 16-24 timmar.

Få studier har undersökt effekten av vad regelbunden fasta har på muskelbevarande och jämfört det med en kontrollerad diet. Inga av de är relevanta till hur de flesta personer fastar och några är felaktigt genomförda med brister i strukturen på studien och metodologin. Som exempel denna studie vilket visade på ökad muskelmassa och minskning av fett, utan någon styrketräning eller ändring av kaloriintag, bara genom att ändra måltidsfrekvens. Även om jag verkligen skulle vilja instämma med denna studie som bevis på fördelarna av periodisk fasta, så mätade man kroppskompositionen genom BIA (Biometrisk Impedans Analys), vilket är ökänt som en bristande metod.

Enbart i långvarig fasta blir proteinkatabolism ett problem. Detta händer när det lagrade leveglukogenet tar slut. Genom att bibehålla glukos i blodet, behöver omvandlig av aminosyror till glukos ske (DNG: de novo glucogenesis). Detta sker gradvis och om aminosyrorna inte är tillgängliga från mat så måste detta tas från kroppens lager såsom muskler. Cahill tittade på aminosyrornas bidrag till DNG efter en laddning med 100 gram glukos. Han fann att aminosyror från muskler bidrog med 50% till att bibehålla glukoshalten efter 16 timmar och nästan 100% efter 28 timmar (när leverglukogenet är helt slut). Detta är uppenbarligen inget problem för den som äter en måltid med högt proteininnehåll innan fasta, då det kommer finnas gott om aminosyror från maten under fastan.

URSPRUNG

Ett exempel på allvarligt överdrivande av fysiologisk och vetenskaplig fakta, inte relevant för någon som inte genomgår en långvarig fasta eller svält.

7. MYT: HOPPA ÖVER FRUKOSTEN ÄR DÅLIGT OCH KOMMER ATT GÖRA DIG FET.

SANNING

Att hoppa över frukosten är associerat med högre kroppsvikt hos befolkningen. Förklaringen är liknande den för lägre måltidsfrekvenser och högre kroppsvikt. De som hoppar över frukost har ofta oreglerade måltidsrutiner och bryr sig mindre om hälsa. Personer som hoppar över frukosten har också större sannolikhet att gå på diet, vilket också sannolikt leder till att de väger mer än icke-dietande personer. Ha i åtanke att de flesta som använder sig av att hoppa över frukosten inte är typen som sitter och läser om kosthållning. De är som dem flesta som dietar på ett slumpmässigt vis. Typen som går på 800 kalori-snabb diet och sedan studsar tillbaka, och går upp all vikt (och mer därtill) igen.

Ibland används argumentet att vi är mer insulinkänsliga på morgonen som ett argument för att äta frukost. Detta är sant; du är alltid mer insulinkänslig efter en fasta över en natt. Eller det är snarare så att du alltid är mer insulinkänslig vid första målet på dagen. Insulinkänslighet ökas efter glukogentömmning. Om du inte har ätit på 8-10 timmar, kommer ditt leverglukogen vara något tömt. Detta är vad som ökar insulinkänsligheten - inte någon magisk tid på morgonen. Samma sak med styrketräning. Insulinkänsligheten är ökad så länge som muskelglukogenlagren inte är fulla. Det försvinner inte bara för att du utesluter kolhydrater efter din träningssession.

URSPRUNG

Först och främst har vi alla storskaliga epidemiologiska studier som visar samband mellan att hoppa över frukost och högre kroppsvikt hos befolkningen. En forskare från den studien kommenterade sambandet mellan att hoppa över frukosten eller matalternativ för frukost, med:

"Dessa grupper verkar representera människor 'på väg', som bara äter godis eller dricka, eller tar ett glas mjölk eller en bit ost. Deras högre BMI verkade styrka tesen om att oreglerade måltidsmönster går att sammankoppla med fetma, istället för eller tillsammans med det totala energiintaget."

Kellogg's och ovetande dietister älskar att citera detta om och om igen, så folk ska ledas till att tro att frukost har unika metaboliska och hälsorelaterade fördelar. I verkligheten visar dessa studier bara att de som äter frukost håller bättre koll på sin kost i stort.

Andra studier som ofta nämns och som gör anspråk på att frukost är fördelaktigt för insulinkänslighet är alla märkta med metodologiska felaktigheter och är väldigt okontrollerade i sin struktur.

I en studie som ofta nämns fick testpersonerna äta deras måltider under väldigt fria villkor. Gruppen som hoppade över frukosten åt mer och ökade i vikt, vilket påverkade hälsoparametrarna negativt.

Från abstraktet: "Det rapporterade energiintaget var signifikant lägre under ÅF perioden (P=0.001), och viloförbränningen skilde inte signifikant mellan de 2 perioderna." ÅF = åt frukost. De som åt frukost kunde i huvudsak kontrollera sitt energiintag bättre genom resten av dagen. De ökade inte i vikt medan den grupp som hoppade över frukost gjorde det. Fettökning påverkar alltid insulinkänsligheten och andra hälsoparametrar negativt. Man ansåg så att detta betydde att frukost är hälsosamt och ökar insulinkänsligheten. Detta är dock inte är vad studien påvisade.

8. MYT: FASTA ÖKAR KORTISOLET.

SANNING

Kortisol är ett steroidhormon som upprätthåller blodtrycket, reglerar immunsystemet och hjälper till att bryta ner protein, glukos och lipider. Det är ett hormon som har fått ett riktigt dåligt rykte inom fitness- och hälsokretsarna men vi har kortisol av en anledning. Kortisoltoppen på morgonen är vad som får oss att kliva upp på morgonen. En avtrubbad kortisoltopp på morgonen är associerad med letargi och depression. Nivåerna av kortisol höjs under träning, vilket hjälper till att mobilisera fett, öka prestationsförmågan och får en att uppleva eufori under och efter ett träningspass. Att försöka undertrycka akuta höjningar av kortisol under träning eller den normala dygnsrytmen är dumdristigt. Kroniskt förhöjda värden av kortisol resulterat av psykologisk och/eller fysiologisk stress, är också otvivelaktigen dåligt för din hälsa och ökar nedbrytningen av protein, aptiten och kan också leda till depression.

Kortvarig fasta har ingen genomsnittlig effekt på kortisolnivåerna och detta är något som det finns omfattande studier på i samband med fastan under Ramadan. Kortisolet följer ofta en dygnsvariation, vilket betyder att den når sin topp vid 8 på morgonen och sjunker mot kvällen. Vad som ändras under Ramadan är helt enkelt kortisolrytmen, de genomsnittliga nivåerna under 24 timmar är dock oförändrade.

I en studie om Ramadan på rugbyspelare tappade testpersonerna fett och bibehöll muskelmassa mycket väl och de gjorde detta trots att de tränade utan vätska, utan protein före och efter tärningen och med ett i överlag lägre intag av protein. Citat direkt från studien:

"Kroppsmassan minskade signifikant och progressivt under 4-veckorsperioden; fett försvann, medan muskelmassan bevarades..."

"Koncentrationen av urea i plasman var faktiskt lägre under Ramadan, vilket stöder tesen att att det inte var någon ökning av den endogena proteinmetabolismen för att kompensera för det minskade proteinintaget."

I en studie rörande periodisk fasta såg man att den fastande gruppen hade "en signifikant minskning av kortisolkoncentrationerna". Dock ska denna studie tas med en nypa salt då det fanns några felaktigheter i strukturen av studien.

Sammanfattningsvis är tron om att fasta ökar kortisolnivåerna, vilket sedan skulle orsaka alla möjliga rackartyg som exempelvis muskelnedbrytning, inte vetenskapligt bevisbar överhuvudtaget.

Ursprung

Långvarig fasta eller sträng kalorirestriktion orsakar höjda basnivåer av kortisol. Detta sker i samband med uttömning av glukogenet i levern, då kortisol ökar hastigheten på DNG. Detta är nödvändigt för att bibehålla blodsockernivåerna i frånvaro av kolhydrater, protein eller lagrat glukogen. Återigen ser det ut som någon tittat på vad som händer under svält och tolkat det som att kortvarigt fasta är farligt.

9. MYT: TRÄNING I FASTAN SUGER. DU KOMMER TAPPA MUSKLER OCH INTE HA NÅGON STYRKA.

SANNING

En stor del forskning på idrottsprestationer under Ramadan kommer fram till att aerobisk aktivitet, såsom 60 minuters löpning, har en liten dock signifikant negativ effekt på prestation. En väldigt stor faktor är dock uttorkning då fasta under Ramadan involverar restriktioner för intaget av vätska. Med det sagt påverkas anaerobiska prestationer såsom styrketräning i mycket mindre grad.

Emellertid har mer relevanta och talande studier som inte involverar vätskerestriktioner visat att styrketräning och lågintensiv uthållighetsträning är opåverkat - till och med efter 3.5 dagar av fasta. Ny forskning på träning vid fasta styrker detta. Om du läser min genomgång av den studien, så kommer du se att den enda parameter den icke-fastande gruppen hade bättre resultat i var ökningar i VO2max, vilket sannolikt förklaras av det faktum att kolhydraterna tillät dem att träna i högre intensitet. Notera det andra intressanta resultatet som erhölls i fastagruppen. Notera också att en annan genomgång jag gjorde på en studie om uthållighetsträning under fasta inte visade någon negativ effekt av fastan på uthålligheten eller på VO2max (raka motsatsen faktiskt). Detta kan förklaras av lägre intensitet i träningen.

Sammanfattningsvis påverkar inte fasta under träning din prestation under styrketräning, vilket är vad de flesta som läser detta är intresserad av att veta. Dock så rekommenderar jag inte träning i helt fastande tillstånd för optimala framsteg. Forskningen är ganska tydlig på fördelarna av proteinintag före och efter träning för att maximera proteinsyntesen. Av den anledning förslår jag att man tar 10 gram BCAA före träning på fastande mage.

En annan vek och bräcklig fysik ovan. Inte att undra på. Andreaz genomför det mesta av sin träning under fastan. Värt att nämna är också att Richard Nikoley tränade nästan uteslutande under fastan (och han dubblerade praktiskt taget sitt marklyft, medan han samtidigt tappade fett).

Läs mer om protein före träning och träning under fastan här: "Pre-workout Protein Boosts Metabolism" och "Fasted Training Boosts Muscle Growth?". Läs också: Early Morning Fasted Training

Specifika protokoll för träning under fastan behandlas i "The Leangains Guide".

URSPRUNG

Det är faktiskt ganska enkelt att förstå att ett stort "pre-workout"-mål hjälper prestationen, så det är inte så konstigt att personer har deras tvivel om träning på fastande mage.

10. MYT: ÄT FRUKOST SOM EN KUNG, LUNCH SOM EN DROTTNING OCH- MIDDAG SOM EN TIGGARE.

SANNING

Detta talesätt är sammankopplat med tron om att om du skär ner på kolhydraterna på kvällen så är det mindre chans att de lagras som fett. Medan detta kan låta bra på papper, finns det inget som stöder det. En hel del visar dock på att detta är fel.

Det starkaste argumentet mot detta påstående är alla de studier som finns rörande kroppssammansättning och hälsa under fasta i Ramadan. Detta måltidsmönster med regelbundna festmåltider under natten har en neutral eller positiv effekt på kroppens fettprocent och andra hälsoparametrar. Detta är ett ganska extremt och talande exempel. Folk vräker bokstavligt talat i sig kolhydrater och godsaker mitt i natten utan några negativa effekter. Ändå oroar sig folk i den bisarra världen av bodybuilding och fitness över om det är okej att äta 50 gram kolhydrater i sin sista måltid.

Om de vetenskapliga resultaten på fasta under Ramadan inte är tillräckliga så finns det gott om studier som visar på att äta under den senare delen på dagen inte har någon förändrande effekt på vikten.

I en studie där man jämförde två måltidsmönster, vilket involverade en grupp som åt mer kalorier tidigare på dagen och en som åt mest kalorier senare på dagen, visade det sig att den grupp som åt större kvällsmål hade mer gynnsamma resultat medan de som åt mer på förmiddagen tappade mer vikt, men den förlorade massan bestod av muskelmassa. De som åt sent på kvällen sparade muskelmassa bättre, vilket resulterade i större minskning i fettprocent.

URSPRUNG

Precis som med att hoppa över frukost är associerat med högre vikt hos den allmänna befolkningen, kan man hitta associationer mellan sena kvällsmåltider och kroppsvikt. Om du har läst så här långt kommer du att förstå den logiska bristen i att säga att sena kvällsmål måste orsaka viktökning. Folk som äter sent på kvällarna, till exempel snacks framför TV:n, har en sannolikhet att väga mer än andra. Det är inte det faktum att de äter sent på kvällarna som orsakar viktökningen, det är deras livsstil. Ingen kontrollerad studie visar på att måltider sent på kvällen påverkar kroppssammansättningen negativt i jämförelse med måltider som äts tidigare på dagen.

Ibland nämns studier på skiftarbetare för att hävda att äta sent på natten är dåligt. Dessa är alla okontrollerade (gällande kaloriintaget) och observationsstudier förväxlar det faktum att skiftarbetare har en oberoende och negativ effekt på vissa hälsoparametrar som tolerans av glukos och blodfetter. Kom ihåg att sammanhang alltid är relevant.

Normalt sett åberopar jag inte studier på djur. Science Daily publicerade dock en intressant artikel som avfärdade myten om sena mål på kvällen baserat på fynd hos rhesusapor. Detta tycker jag är värt att nämna då apor är mycket närmare oss människor på en metabolisk nivå än exempelvis gnagare.

Om du tyckte att detta har varit värt att läsa, skulle jag uppskatta om du kunde hänvisa alla stackars människor där ute, som blivit vilseledda att tro på de vedertagna sanningar som cirkulerar, till denna artikel. Baserat på mina och andras erfarenheter, har dessa övertygelser lett många in i tvångsmässiga kostvanor, vilket kan göra mycket skada på ditt fysiska och psykiska välmående. Låt oss försöka att sätta stopp för detta och rädda människor ur detta elände.

TILLÄGG 4:E NOVEMBER

Först av allt uppskattar jag allt det stöd och den hjälp med att sprida runt denna artikel. Jag har mottagit dussintals mail från människor som sagt att detta har varit en stor ögonöppnare; ett frö för ett nytt sätt att tänka kritiskt - istället för blint acceptera ofta tvivelaktiga påståenden. Så till de som hjälpt mig i kampen mot "broscience" och dietmyter, tack! Positiv karma kommer att komma till er!

När jag läste igenom artikeln hittade jag ingenting som behövde mer förklaring eller var värt att ändra på, i alla fall ingenting som kunde ändra slutsatserna. Eftersom jag gillar ämnet skulle jag med lätthet kunna ägna en full artikel för var och en av de olika myterna och gräva djupare i nyanserna och de metodologiska problem som plågar viss citerad data och dess ursprung, men denna artikel är redan lång nog.

Hursomhelst har jag några tillägg jag vill göra.

1. MYT: ÄT OFTA FÖR ATT ÖKA ÄMNESOMSÄTTNINGEN.

Ett av de löjligaste argumenten mot en låg (eller borde jag säga normal?) måltidsfrekvens är den om sumobrottares kostvanor. Eftersom sumobrottare äter två gånger om dagen måste det vara det bästa sättet för att bli tjock och precis vad du inte ska göra för att tappa fett, eller så resoneras det iallafall. Jag skulle inte ha klandrat någon om de kom med detta argument för 34 år sedan - eftersom det var vad vissa forskare trodde på den tiden.

Metoderna och logiken för att komma fram till sådana slutsatser är verkligen under all kritik. Till exempel: som en "kontrollerad grupp" använde de hälsosamma japanska män som vägde mellan 47 och 59 kg, som fick äta 3 mål om dagen. Briljant. Det är rätt att säga att näringsläran och forskningen inte var direkt lysande på den tiden (Ancel Keys någon?) men denna "studie" var hemsk till och med efter medeltidsstandard. Ja, det måsta vara måltidsfrekvensen det är fel på. Strunta i de 5000+ kalorierna som konsumerades på en daglig basis.

Det traditionella rätten som äts av sumobrottare, Chankonabe, är faktiskt inte alls dåligt utifrån kaloridensitet och innehåll. Verkar som det till och med är populärt hos smala japanska kvinnor. Men, eftersom Chankonabe är så djupt rotat i sumokulturen, så räknar brottarna en maträtt som en måltid bara om den serveras med Chankonabe. Tilltugg som äts mellan de två dagliga Chankonabemåltiderna, vilka är händelser som behandlas som viktiga ritualer, helt enkelt inte räknas eller rapporteras som mål. Detta citat är ganska talande: "... jag äter hamburgare och mat som jag köper i affären som tilltugg.) (Från "Sumo meal now what the petite eat.")

Jag fann detaljen rörande Chankonabetraditionen intressant, men det var också en väldigt stor punkt som inte togs i åtanke i den gamla och värdelösa studien. Medianvärdet för matintaget hos brottarna, 5100-5600 kcal är ganska mycket för en man på 59 kg (genomsnittstvikten i studien) men med den dagliga träningen som sumobrottare genomför i åtanke, så är det inte en extrem mängd. Med stor säkerhet var kaloriintaget förmodligen betydligt högre om man ser på uteslutningen av tilltuggen. Forskarna spårade inte sumobrottarnas diet. Det är otroligt hur denna studier gick igenom sin kollegiala utvärdering.

5. MYT: BIBEHÅLL EN JÄMN STRÖM AV AMINOSYROR GENOM ATT ÄTA PROTEIN VAR ANNAN, VAR TREDJE TIMME. KROPPEN KAN BARA ABSORBERA 30 GRAM PROTEIN VID VARJE MÅLTID.

Jag glömde nämna en viktig studie som ofta kommer upp sammanhanget hög måltidsfrekvens och dess fördelar vid diet. I "Effects of meal frequency on body composition during weight control in boxers." fann man att boxare som åt två mål om dagen på en diet innehållande 1200 kalorier tappade mer muskler än en grupp som åt sex mål. Det finns många fel med denna slutsats. Lyle Mcdonald summerade dem bra:

"I denna studie, gav man boxare antingen 2 eller 6 mål om dagen med identisk mängd protein och kalorier och undersöktes för hur mycket muskelmassa som tappades; Gruppen med 2 mål tappade mer muskelmassa (notering: båda grupperna tappada muskelmassa, gruppen med 2 mål tappade helt enkelt mer). Aha, en högre måltidsfrekvens gör att man bibehåller muskelmassa. Tja, inte riktigt.

I den studien, satte man brottare på lågt antal kalorier och sedan en otillräcklig mängd flytande protein som gavs till båda grupperna och målen var uppdelade i 2 eller 6 mål. Men strukturen på studien var ganska värdelös och jag vill titta på och visa vad som får mig att tycka det.

Först och främst, en 2 vs 6 mål per dag jämförelse är inte realistisk. Precis som det diskuteras i The Protein Book, så bibehåller en typisk måltid med naturliga livsmedel 5-6 timmar av anabolt stadie, det blir helt enkelt för långt mellan måltiderna med bara två mål om dagen och 3 vs 6 mål hade varit mycket mer realistiskt (jag vill notera att de som använder sig av periodisk fasta klarar sig utmärkt utan att äta 16 timmar per dag).

Dessutom förbryllar användandet av flytande protein saker ännu mer. Vätskor är mycket mer lättsmälta än fast föda så studien var i grunden uppbyggd för att få gruppen med färre måltider att misslyckas. De gavs en otillräcklig mängd av lättsmälta proteiner alldeles för sällan för att minimera förlusten av muskler. Men om de hade gett de tillräckligt mängd med protein från mat (3g/kg muskelmassa) i samma intervaller. Då skulle dessa resultat vara helt annorlunda.

Det tas upp i The Protein Book i detalj, att måltidsfrekvens bara spelar roll först när proteinintaget är otillräckligt. Under de villkoren hjälper hög måltidsfrekvens att spara på muskelmassa. Men måltidsfrekvensen spelar ingen roll när proteinintaget är tillräckligt redan från början (återigen så betyder det 3g/kg muskelmassa för smala personer). Och därför är studien på boxarna meningslös enligt mig. En otillräcklig mängd flytande protein som ges två gånger per dag är inte representativt för hur folk borde sköta sin kosthållning.

Från: "Meal Frequency and Mass Gains."

Så för att summera, ett lågt kaloriintaget tillsammans med en otillräcklig mängd flytande protein som tas upp snabbt. Detta lämnar gruppen med låg måltidsfrekvens utan protein från mat mellan målen, vilket orsakar DNG, de novo gluconeogenesis, av kroppens proteinlager (musklerna). Det stora energiunderskottet tillsammans med boxarnas magra kroppssammansättning är också faktorer som måste tas i beakt.

Inget av detta är tydligt när man tittar på abstraktet för studien; ingen proteinmängd eller proteintyp nämns. Kritiska detaljer att veta i detta sammanhang.

Jag ska också påpeka att jag hade fel gällande ursprunget till denna myt vilket många personer har uppmärksammat. Detta är vad Lyle McDonald skrev i sina kommentarer:

"30 g/måltid-tesen har figurerat i årtionden, betydligt längre tillbaka än 1997 då den studien kom. Vissa har föraningar om vart det kommer ifrån."

1. Marknadsföring: Jag baserar detta på att värdet har ändrats över åren. När Met-RX sålde produkter med 30 gram protein så var 30g/måltid rekommendationen. När de ändrade till 42g/måltid så blev 42 gram det istället. Weider gjorde säkert likadant före detta.

2. Bodybuilders letar efter sätt att rationalisera deras åtrå att äta många mini-mål. Ta en genomsnittlig manlig bodybuilder, på 81 kg som äter 2g/kg och har bestämt sig för att 6 mål om dagen är optimalt och...

3. Det kom förmodligen ut en skitstudie på 50-talet som togs ur sitt sammanhang och har blivit repeterad länge nog för att bli sanning."

Så, där har ni det.

7. MYT: HOPPA ÖVER FRUKOSTEN ÄR DÅLIGT OCH KOMMER ATT GÖRA DIG FET.

En ny studie på frukost och hälsa kom för några veckor sedan. Den kom inte med någonting nytt; slutsatsen som dras är liknande med de äldre studierna där man såg ett samband mellan kroppsvikt och att hoppa över frukost.

Hur som helst, eftersom det är ett sådant vackert exempel på allting som är fel med epidemiologi, kommer jag att dedicera ett separat inlägg om det, istället för att dissekera det i denna artikel, den är lång nog som det är. Jag kommer lägga upp en detaljerad analys snart. Inte för att jag tycker jag behöver förtydliga min poäng, utan för att det lär en lektion i kritiskt tänkande.

MIN STÖRSTA FRUSTRATION

Tyvärr, jag är rädd för att även om denna artikel har öppnat några personers ögon, så är det för intet när det kommer till den stora massan. I alla fall för "mainstream"-delen som föredrar anekdoter och muskeltidningar framför vetenskapligt baserade artiklar som denna. Man behöver bara titta på kommentarerna i denna tråd på Joe Rogan´s forum:

"Han 'avfärdade' de idéerna med sin egen logik och tolkning av olika studier. Det var inte speciellt övertygande."

Den enda anledningen till varför det inte var övertygande nog för denna clown var att han inte kunde förstå abstrakten som mina länkar pekade till. Då antar jag att han tog sig tid att ens läsa artikeln (sannolikhet: 0.01%).

Hursomhelst är jag inte överaskad. Medelsvensson (eller ska jag säga "Average Bro"?) verkar tro att allting är öppet för tolkning, vilket är skitsnack. Det finns objektiva sanningar att hitta om man letar efter de. Men att hitta dem tar tid och kräver en viss ansträngning. De flesta skyr det som pesten. Att bli matad med sked är mer bekvämt. Det är ok, för alla vill inte läsa någon bok om grundläggande näringslära eller fysiologi. Men var då ödmjuka nog att förstå att er åsikt inte är något ni kommit fram till själva.

Som jag ser det så är problemet tudelat i den mening att extremvärden som finns i studier, av vilka de flesta har allvarliga metodologiska brister får ofta all uppmärksamhet (exempelivs, studien på boxarna). Det andra problemet är accepterade "sanningar" som är baserade på slutsatser från korrelationsstudier (exempelvis måltidsfrekvens och att hoppa över frukosten). Detta är vad den stora massan får till sig och de sväljer det; krok, lina och sänke.

Till och med då, när massmedia avfärdar en myt, så håller vissa människor bara för öronen och låter "lalalala" och säger saker som:

"Jag läste det just, men jag köper det inte."

Taget från Joe Rogan's forum, som var ett svar till artikeln i The New York TImes som avfärdade myten om måltidsfrekvensen. Vilken fårskalle.

Det finns många fler kommentarer i samma anda som den. Det är ganska lättsam underhållning. För någon som är strandad på en öde ö det vill säga. Notera att ingen presenterade bevis som motsade sig artikeln och de slutsatser jag har presenterat. Kritik är går bra, men inte när den backas upp av inget annat än saker som sägg på gymmet. Tack och lov är vissa smartare än så.

Detta är min största frustration med denna industri. De som skriker högt nog vinner - kosttillskottsföretagen, massmedia, "hälsoexperter" och dietgurus med magiska piller och hemliga metoder att sälja.'

Någon som inte är bekant med min bakgrund kan lätt missta det jag skriver för det senare och tror att jag har presenterat bevis som på något vis skulle favorisera mina metoder, vilket jag inte har gjort. Detta är olyckligt men förståeligt då nästan varenda en i denna industri tenderar till att göra det. Det leder till mycket förvirring för en novis som tror att alla försöker sälja något. För dem är att leta efter objektiv fakta som att leta efter en nål i en höstack.

Men kom ihåg: inte en gång har jag sagt, att jag tycker att alla ska konvertera till periodisk fasta - inte heller att det är bevisat överlägsen vanlig hälsosam kost. Forskningen kring periodisk fasta är mycket intressant men det är för tidigt att dra några definitiva slutsatser.

Min åsikt är att den bästa dieten är den du kan hålla dig till i det långa loppet. Men det beslutet borde vara baserat på personliga preferenser och inte neurotiskt fasthållande av en diet bygd på felande och dålig vetenskap.

// 

Jag hoppas att den här artikeln har varit uppskattad och återigen vill jag tack HvF och Martin Berkhan för denna guldklimp. 
Nu är du förmodligen bättre utrustad för att bemöta fikarumsexperterna på jobbet nästa gång periodisk fasta kommer på tal. 
Ha det gott. 

Robin